Några av er har i veckan frågat om vad jag och mina kära vänner Joss och Elin har som projektarbete, så nu tänkte jag berätta lite kort om det för er. För lite över ett år sedan skaffade våran klass ett fadderbarn och de var i den vevan vi bestämde oss för att vi ville jobba med barn i fattigare länder under några veckor. Först gick tankarna till afrika och asien, men vi fastnade till slut för Lettland och Riga, där fattigdomen är stor TROTS att det endast ligger två timmar bort med flyg från Sverige. När man tänker på fattiga länder så är väl igentligen inte Lettland det första land man tänker på men det är fruktansvärt många familjer där som tvingas leva i levnadsförhållanden som är under all kritik. En väldigt stor del av familjerna i Riga lever under existensminimum, dvs. för under 1400kr per person och månad. Man beräknar att en kvinna i 20 års ålder i Sverige gör av med minst 1500kr på mat/mån och då är alltså inte hyra, kläder, försäkringar, hygienartiklar och annan livsnödvändigt inkluderat. Jag tror ni förstår vart jag vill komma. Vi tog i alla fall kontakt med Frälsnings Armén i Lettland och bad om att få komma och arbeta på ett dagcenter för gatubarn i Riga och i mars tidigare i år var det bestämt att vi skulle komma. Barnen var mellan 5 och 17 år och inprincip alla hade mer än 3 syskon i familjen. På dagcentret fick dom mat, som deras föräldrar inte hade råd att ge dom, och de kunde även duscha och tvätta sina kläder där, eftersom de inte hade tillgång till så mycket vatten hemma eller inget vatten över huvudtaget. Våran uppgift på dagcentret var att hjälpa till med de vanliga sysslorna och självklart att leka med barnen. Som ni ser på bilderna är dem smutsiga och har trasiga kläder och skor. Dom levde i misär och det var faktiskt fruktansvärt att se. Hoppas ni fått svar på de funderingar ni hade, nu ska jag äta hemmagjorda hamburgare med klyftpotatis GOTT!